På senare tid har det uppmärksammats i media hur mycket prima ätbar mat som kastas bort. Det gäller i lika stor utsträckning i hemmen, i handeln och inom offentlig matservering. Det här är ett klimatproblem, ett ekonomiskt slöseri och en stor brist på respekt för värdefulla resurser och för andra människors arbete.

Det är för att bidra till mer respekt för maten och mindre svinn som Matupproret utlyste sin tävling Restfix där allmänheten kunnat skicka in sina bästa recept och tips för att ta tillvara överbliven mat och ordtävlingen där vi sökte roliga förslag på ett nytt fräscht ord för matrester.

Här finns resultatet av tävlingen.

Vill du göra något åt detta matslöseri? Fråga i din livsmedelsbutik vad de gör med mat som inte blir såld före bäst-före-datumet! Uppmana dem gärna att sätta ner priset för att minska matslöseriet (som t.ex. Hemköp på Storgatan i Linköping gör, dagens ros till den affären) eller att skänka maten till Stadsmissionen eller liknande. Det behövs lite konsumenttryck på affärerna här.

Skicka sedan gärna en rapport till oss om vad de svarade till matuppror snabela matlink punkt se.

Läs gärna boken Fattiga riddare och andra kökshjältar: konsten att ta vara på maten av Anna Lind Lewin. Den innehåller mycket inspiration om hur man gör för att lyckas äta upp den mat man köper hem.

Se även avsnittet om förskolan.

Det är inget nytt att fundera över hur mycket mat som kastas bort, även om förmodligen större mängder kastas nu än någonsin tidigare i historien:

"- Kanske hon till och med är vackrast i landet, förresten, i hela Spanien. Vad vet man. Hon är i alla fall den vackraste flickan jag för min del sett. ...
- Men så mycket bröd hon slängde ut, sa Pepita och blev vid närmare eftertanke plötsligt kritiskt inställd, ty hon var från sitt hem van vid den noggrannaste sparsamhet. Hon kastade bort riktigt bröd och kött också, riktigt fina bitar som kunde ha använts ...
- De har gott om mat i det huset, sa Ramon och ryckte lite på axlarna. Hennes mor arbetar på en restaurang inne i stan och kan ta med sig av resterna som blir över i köket. De har så mycket mat de vill ha varenda dag och behöver inte spara.
Ramons röst hade fått tillbaka sitt överlägsna lugn igen och den lät också en smula avvisande som om han undbad sig varje klander mot den vackra Milagro. Pepita teg men hon satt upp hakan litet. Inte slängde man ut mat så där även om man hade för mycket av den. I så fall kunde man ju ge bort den. Det fanns alltid de som behövde och ville ha, så många fattiga och hungriga. Det var syndigt att slänga omkring den så där. Man borde väl då hellre vänligt lägga den i en framsträckt hand. De där barnen, som nu kröp omkring och letade fram brödet i sanden bland soporna, hade det smakat mycket bättre om det lämnats dem fint och rent."

(Ur Snäckans sång, Martha Sandwall-Bergström, 1956)